Det är lätt att man går ut för hårt när man är riktigt taggad på att gå ner i vikt. Lätt att sätta ribban högre än vad man från en början orkar. Att man ska klara tuffa träningspass på en lågkaloridiet. Det är lätt att man sätter krokben för sig själv. Att man tappar orken och ser det som ett övermäktigt mål att nå sin målvikt.

Jag är en mästare på att gå ner i vikt. Det är att sedan behålla den som varit mitt problem. Därför har jag testat det mesta vad gäller dieter och träningsformer och kommit fram till vad som passar mig bäst. Jag vet vad jag fallit på förrut.

Det är lätt att inspireras av dokusåpor där ett gäng överviktiga tränar flera timmar om dagen och knappt äter sin basalomsättning i kcal. Hur många av oss blir inte inspirerade av personerna i programmet Biggest Loser till exempel? Och självklart kan vi gå ner i vikt precis som dem, men kom ihåg att det är bättre att höja ribban vartefter man känner att man orkar, än att behöva sänka den för att man inser att man inte hinner eller orkar.

Själv har jag fullt upp med jobb och barn, som så många andra, och måste hitta en balans som även passar med min övriga vardag. Jag har börjat min viktminskning med endast en träningsform: Jag tar en powerwalk varje dag, helst på morgonen före frukost. Det är en stor omställning från att knappt ha rört på mig alls förrut. Det räcker för mig att börja så. Nu har jag levt med min nya kost och träningsform i tre veckor och har arbetat upp ett begär, jag måste träna! :)

Det är nu jag känner personligen att jag vill utöka min träning. Det betyder inte att jag ska träna 2 ggr om dagen. Men jag kanske kan utöka min powerwalk med en halvtimme, kanske springa en del av den i stället, kanske byta ut den ett par dagar i veckan mot ett svettigt träningspass. Kanske lägga till styrketräning när jag kommit hem från min powerwalk etc...

Jag är ödmjuk inför min viktminskning. Jag vet att jag andra gånger har tappat fokus, tappat drivet och sedan lagt ner viktminskningen. Det kan hända igen, men jag känner mig lite mer observant denna gång.

Den här bloggen har visat sig vara ett extremt bra komplement för mig. Jag kan skriva av mig lite, jag får reda på andra viktbloggare och kan inspireras av dem, jag får fina kommentarer som gör att jag tänker positivt i stunder som jag kanske lätt annars hade tappat fokus.

Lämna en kommentar